Motstånd

Motstånd är en elektronikkomponent som används för att skapa motstånd för en ström av elektroner. Om man öppnar en elektronisk apparat och tittar lite närmare på komponenterna på kretskortet så är motstånden, eller resistorerna som de också kallas, de komponenter som har glada färgringar målade på sig.

Ohms lag
Motstånd mäter man i Ohm. Mellan spänning (volten), ström (ampere) och resistans (ohm) finns ett samband som kallas Ohms lag. Ohms lag säger att spänningen är lika med strömmen gånger resistansen. Alltså:

volt = ampere x ohm

Den som kan räkna ser att man kan vända på det så att strömmen är lika med spänningen delat med resistansen:

ampere = volt/ohm

Man kan också säga att resistansen är lika med spänningen delat med strömmen:

ohm = volt/ampere

Den matematiskt begåvade ser genast att om man känner till två av de tre sakerna så kan man räkna ut den tredje med Ohms lag.

Mer om motstånd
Nästan allt man kopplar till en elektrisk krets har ett motstånd. Om du t.ex. råkar koppla dig själv till eluttaget i ditt hus så kommer du att utgöra ett stort sprattlande motstånd. Undantaget är supraledare. Supraledare är material som inte har något motstånd alls utan leder vidare strömmen perfekt, helt utan motstånd. Dock förekommer supraledare än så länge bara i laboratorier eftersom de måste kylas ned till låga temperaturer för att få de supraledande egenskaperna.

Vissa saker är motstånd utan att vi tänker på att de är det. Glödlampor är t.ex. motstånd. När strömmen flyter genom glödtråden i lampan så hettas den upp och blir vitglödgad och lyser. Samma sak sker faktiskt i motstånd monterade på kretskort. Överskottsenergin försvinner i form av värme. Dock är effekten (watt) ofta så låg i sådana kretsar att motståndet kan göra sig av med sin värmeenergi utan att bli vitglödgade. Watt ja. Watt får man fram genom att ta spänningen gånger strömmen; alltså volt x ampere.

Färgmärkning
När man bygger elektriska kretsar så behöver man veta hur mycket motstånd en viss resistor ger. Dock är komponenterna ganska små, ca. 1 centimeter långa och 1-2 mm i diameter, så det kan bli knepigt att få plats att trycka "47000 ohm" på komponenten. Därför använder man istället ett fiffigt färgmärkningssystem som består av färgade ringar på motståndet. Det är antagligen dessa färgade ringar som får motstånden att se så härligt ätbara ut.

Varje färgring på motståndet står för en siffra:

guld = 5%
silver = 10%
ingenting = 20%

Lugn, jag ska förklara procenten.

De vanligaste motstånden har 4 ringar, men det finns de som har 5 eller 3 också. För enkelhetens skull fokuserar vi för stunden på de motstånd som har fyra ringar.

Om du har ett motstånd i din hand så vänd det så att du har silver eller guldringen längst till höger. De två första ringarna anger då värdet, den tredje anger multiplikatorn och den fjärde anger felmarginalen (toleransen).

Läs så av färgerna en efter en. Det kan t.ex. bli "gul", "violett", "röd", "guld". Gul = 4 och violett = 7. Fyra och sju blir 47. Sedan kommer den tredje ringen som anger multiplikatorn och den är röd. 47 gånger 100 är 4700 ohm vilket är samma sak som 4,7 Kohm (K = kilo = tusen). Den fjärde ringen (och här kommer procenten in) är ju guld och det står för 5%. Det betyder att värdet kan variera 5% uppåt eller neråt eftersom fabriken pga. omständigheter under tillverkingen inte kan garantera att motståndet får exakt det värde som står på det. Vill man veta exakt vilket värde ett motstånd har så mäter man med fördel dess motstånd med en multimeter.

En liten parentes om den fjärde ringen också. Den fjärde ringen som anger toleransen kan ha fler färger än bara silver och guld. Den kan också vara röd eller brun. Röd är 2% och brun är 1%. Finns det ingen fjärde ring så är toleransen 20%. Vanligast är dock silver och guld.

Thomas Kahn